Om man inte var med om det kan man knappast förstå vilken revolution som Sony skapade med sin Walkman. Innan var man helt enkelt fjättrad i hemmet om man ville lyssna på sin favoritmusik. Visst bilstereo och bärbara bandspelare i all ära, men särskilt personligt och intimt blev det inte.
Jag minns själv känslan av att med Lightning Raiders Psyhcedelic Music i öronen gå trottoaren fram. Hur jag liksom lyfte och svävade, hur mina steg blev självsäkrare och gången ledigare. Och nog kände jag mig aningen tuffare också. Kort sagt det var en otrolig känsla.
Idag är all världens musik bärbar. Och tiden då man drabbades av en vällustig berusningskänsla när öronen ringde av ens personliga soundtrack är för evigt borta. Dagens musikkonsumenter tar bärbar musik för givet. Även om de ibland envisas med att spela den genom mobiltelefonens värdelösa högtalare för allmän åhöran. De behöver heller inte sitta hemma i timmar för att komponera det perfekta blandbandet istället skickar de låtar till varandra mellan telefonerna.
Men för oss som var med om Walkmanrevolutionen finns det nog ingen annan elektronisk pryl som slår denna uppfinning på fingrarna. Jag skulle nog drista mig att påstå att denna innovation är den absolut viktigaste för oss musikkonsumenter - någonsin!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar