Tisdagen den 2:a december sändes Studio S lite senare 21:35 med rubriken "Vem behöver video?"
Nedan ser ni den lilla information som TV-Expressen gav. "Videokassetterna går som smör. Vem köper? Vad säljs? Vem hyr? Vem tjänar pengarna?" Med andra ord är det inte helt uppenbart vad programmet kommer att bjuda tittarna på.
1980 hade hemvideo eller som man också hade benämnt det TV-bandspelare funnits ett par år för konsumenter med tre olika system att välja mellan: Betamax, VCR och VHS. Hyrmarknaden var till en början ganska liten. Hem Video var rätt tidiga och såldes med hjälp av Roger Moore-filmen "Blåst på 20 miljoner". Video Tape Center var en Videouthyraffär som också hade egna hyrfilmer. (VTCs Svarta)
Förutom officiella och licensierade hyrfilmer fanns en grå marknad där man hyrde ut brittiska köpfilmer med den lilla brasklappen att de var otextade. Anders Andarve startade också en videofilmsbytesklubb - Sydsvenska Video Distributören, något som i slutändan gav Andarve en fällande dom med hänvisning till upphovslagen.
Med andra ord - 1980 var inte video och hyrfilm någon stor marknad i Sverige. Om nu ledningen för Studio S ville statuera exempel och mota den tekniska utvecklingen så blev effekten den motsatta. Svensson slängde sig över videobandspelare och frågade efter Motorsågsmassakern hos närmaste videouthyrare. För övrigt en film som inte fanns officiellt att hyra på många, många år.
Och hemma hos den då 15-årige Farbror Punk blev det visning av The Texas Chainsaw Massacre en lång tid framöver. Alla jämnåriga och deras kompisar ville se den, så jag såg den mellan 25 och 30 gånger under några månader 1980-81.
Personligen är jag tacksam över programmet då Video Invest startades just för att tillgodose marknaden med skräckfilm. Utan Video Invest ingen Fulci, Deodato eller Lenzi. Italiensk splatter och Zombifilm hade blivit oupptäckt för mig och andra under lång tid framöver.
Studio S om "Videovåld" skapade den moralpanik man önskade och ett motstånd mot både tekniken och filmerna. Men programmet födde både filmälskare och filmnördar som började samla, byta och sprida filmer som idag betraktas som kulturella klassiker.
Nedan ser ni den lilla information som TV-Expressen gav. "Videokassetterna går som smör. Vem köper? Vad säljs? Vem hyr? Vem tjänar pengarna?" Med andra ord är det inte helt uppenbart vad programmet kommer att bjuda tittarna på.
1980 hade hemvideo eller som man också hade benämnt det TV-bandspelare funnits ett par år för konsumenter med tre olika system att välja mellan: Betamax, VCR och VHS. Hyrmarknaden var till en början ganska liten. Hem Video var rätt tidiga och såldes med hjälp av Roger Moore-filmen "Blåst på 20 miljoner". Video Tape Center var en Videouthyraffär som också hade egna hyrfilmer. (VTCs Svarta)
Förutom officiella och licensierade hyrfilmer fanns en grå marknad där man hyrde ut brittiska köpfilmer med den lilla brasklappen att de var otextade. Anders Andarve startade också en videofilmsbytesklubb - Sydsvenska Video Distributören, något som i slutändan gav Andarve en fällande dom med hänvisning till upphovslagen.
Med andra ord - 1980 var inte video och hyrfilm någon stor marknad i Sverige. Om nu ledningen för Studio S ville statuera exempel och mota den tekniska utvecklingen så blev effekten den motsatta. Svensson slängde sig över videobandspelare och frågade efter Motorsågsmassakern hos närmaste videouthyrare. För övrigt en film som inte fanns officiellt att hyra på många, många år.
Och hemma hos den då 15-årige Farbror Punk blev det visning av The Texas Chainsaw Massacre en lång tid framöver. Alla jämnåriga och deras kompisar ville se den, så jag såg den mellan 25 och 30 gånger under några månader 1980-81.
Personligen är jag tacksam över programmet då Video Invest startades just för att tillgodose marknaden med skräckfilm. Utan Video Invest ingen Fulci, Deodato eller Lenzi. Italiensk splatter och Zombifilm hade blivit oupptäckt för mig och andra under lång tid framöver.
Studio S om "Videovåld" skapade den moralpanik man önskade och ett motstånd mot både tekniken och filmerna. Men programmet födde både filmälskare och filmnördar som började samla, byta och sprida filmer som idag betraktas som kulturella klassiker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar