Dagens fildelningsdebatt är ingen ny företeelse. Filmbolag har alltid hävdat sin äganderätt över den filmkopia som du köpt och förbjudit all vidare spridning av denna.
Men erkänn att idén om videobytarklubb i början av 80-talet då det knappt fanns hyrfilm och en köpfilm kostade många sköna hundralappar var en pangidé!
Tänk så här: Om jag köpt en film måste jag väl också få sälja eller byta den mot en annan likvärdig utan att det på något sätt kan vara olagligt. Eller?
Anders Andarve förstod att det fanns filmälskare som gärna ville ha en "ny" videofilm i brevlådan lagom till helgen så han startade Sydsvenska Videodistributören. Man gick med i klubben, satsade en egen videofilm och mot 35 kr i förmedlingsavgift kunde man välja bland tusentals andra medlemsfilmer i en katalog. Och tack vare posten spelade det ingen roll om du bodde långt ut på landet eller i Stockholms city.
Ja, det skulle visa sig att idén var så bra att de stora filmbolagen inte kunde se mellan fingrarna när deras filmer cirkulerade runt bland filmintresserade. När dessa filmälskare egentligen borde ha köpt varsin egen dyr kopia istället för att byta sinsemellan, sånt genererar nämligen inga inkomster.
Hur det gick kan ni läsa i klippet ovan. Andarve kom dock igen och lanserade Motorsågsmassakern som svensk hyr- och köpfilm. Men det är en annan historia.
Hej, läste ditt inlägg om bootleg-kasetter och tänkte bara höra om du råkar ha någon kasett kvar med Spion 13.
SvaraRaderaTack på förhand!