Tror censuren på varulvar?

Fortsättning på tidigare inlägg, denna gång signerat Erik Hörnfeldt. Klicka på bilden för att läsa om censurklippen och totalförbuden.

Lägg ned censuren!

I kölvattnet av videovåldsdebatten som “Studio-S-programmet dragit igång, följde också en debatt om den svenska biografcensurens vara eller icke varande. Sverige hade varit först med att instifta en biografbyrå som avgjorde vad medborgarna tålde och inte tålde att se. Visst hade det tigigare varit debatter om och kring filmcensur, men när den (senare) Oscarsbelönade - En amerikansk varulv i London skulle gå upp på svenska biografer så ansåg censuren att filmen behövde trimmas å det grövsta för att den svenska publiken inte skulle bli “förråad”. Det man måste minnas är också att man censurerat komedin “Titta vi flyger” året innan, där man helt resolut plockat bort en scen med “kung-fu-sparkar”, kung-fu, karate o dylika österländska kampsporter ansågs som “skadligt upphetsande” och censurerades alltid på film, helt eller delvis.

Så när John Landis fenomenala skräckkomedi skulle censureras agerade Expressens Mats Olsson med ett inlägg, det till höger, om hur han blivit förråad och hur absurt det var att just en film med komiska undertoner skulle censureras. Artikeln ledde till att Expressen  gjorde uppföljare om biocensur och att även Film & Video senare publicerade alla censurklipp som den svenska biografbyrån gjorde. Något som kan liknas vid en innehållsförteckning - vill jag betala 50 spänn för att hyra en film som kortats med 5-10-15 minuter?

På det hela taget gav däremot artikeln i Expressen ingen omedelbar verkan. En amerikansk varulv i London censurerades och Rick Bakers fantastiska effekter kortades markant. Idag är filmen rena “barn-tv-skräckisen” jämfört med vad som visas på bio/video. Men för 30 år sedan var den alltså så förråande att Svensson absolut skulle hindras att se en man förvandlas till en varulv.  Å andra sidan, nu 30 år senare är faktiskt den svenska filmcensuren nedlagd!

Sony Walkman

Om man inte var med om det kan man knappast förstå vilken revolution som Sony skapade med sin Walkman. Innan var man helt enkelt fjättrad i hemmet om man ville lyssna på sin favoritmusik. Visst bilstereo och bärbara bandspelare i all ära, men särskilt personligt och intimt blev det inte.

Jag minns själv känslan av att med Lightning Raiders Psyhcedelic Music i öronen gå trottoaren fram. Hur jag liksom lyfte och svävade, hur mina steg blev självsäkrare och gången ledigare. Och nog kände jag mig aningen tuffare också. Kort sagt det var en otrolig känsla.

Idag är all världens musik bärbar. Och tiden då man drabbades av en vällustig berusningskänsla när öronen ringde av ens personliga soundtrack är för evigt borta. Dagens musikkonsumenter tar bärbar musik för givet. Även om de ibland envisas med att spela den genom mobiltelefonens värdelösa högtalare för allmän åhöran. De behöver heller inte sitta hemma i timmar för att komponera det perfekta blandbandet istället skickar de låtar till varandra mellan telefonerna.

Men för oss som var med om Walkmanrevolutionen finns det nog ingen annan elektronisk pryl som slår denna uppfinning på fingrarna. Jag skulle nog drista mig att påstå att denna innovation är den absolut viktigaste för oss musikkonsumenter - någonsin!

Ubangi

Ett av den tidens (början av 80-talet) svängigaste liveband.
Jag såg dem live vid två tillfällen och blev dyblöt av svett båda gångerna. Dessutom var Cia Berg så söt att kolla på att de flesta killar höll sig i närheten av där hon stod.
Tyvärr lyckades de inte överföra svänget till platta. Men skivan Oh - No I´m pregnant har definitivt sina stunder. Du hittar den HÄR!

Brott och straff i videodjungeln

På 80-talet var osäkerheten stor vad man fick och inte fick göra när det gällde video och videofilm. Du kunde begå brottsliga handlingar utan att veta om det.
Är du nyfiken på vilken skillnad det var på 80-talet jämfört med idag. Klicka på bilden.

Han är videopiraten

När videomarknaden var ung fanns det få eller inga filmer att tillgå. I takt med att antalet videoapparater ökade i hemmen blev också hyrfilmerna allt fler. Men de färskaste och mest eftertraktade rullarna typ "Stjärnornas Krig" och "James Bond" var omöjliga att uppbringa på ett lagligt sätt. Lösningen var "Videopiraten" en man med kontakter inom filmbranchen. Videopiraten hade alla nya filmer och alla oklippta filmer. För några hundringar fick du senaste biopremiären eller en ocensurerad kopia på Zombie Flesheaters. Med tiden dämpades behovet av videopirater då film- respektive videopremiär blev allt tätare. Men långt in på 90-talet kunde man i Gula Tidningen hitta de som sålde senaste biofilmerna veckor innan svenska premiären.
Klicka på bilden för att läsa om när "herrtidningen" Aktuell Rapport träffar en VIDEOPIRAT.

Hårdrock - Lynx

Lynx verkar vara ett populärt namn bland hårdrockare. Förutom franska, belgiska och kanadensiska Lynx fanns också ett i Mexiko respektive Brasilien. Men eftersom denna blogg innehåller det inhemska blå-gula är bandet i klippet såklart svenskt. Är du nyfiken på hur deras debut och enda platta lät hittar du den HÄR!.

Cäg Det som varar för evigt

När CDn kom lovade tillverkarna att skivorna var så okänsliga att man kunde servera varma mackor på dem och använda dem som ölglasunderlägg. Samt att skivorna skulle hålla för all framtid. Men hur var det med den saken, var de verkligen oförstörbara?
Klicka på bilden för att läsa.

Ce Det & hör det på samma gång

Philips utvecklade både Laserdiscen och CDn. Med siktet inställt på en multimaskin och CD med bild var lyckades man nästan knyta ihop påsen. Men bara nästan först 1993 lanserades formatet VCD för allmänheten och trots att VCD blev en populär standard i asien låg DVDn med sina 4,5 gigabyte runt hörnet. När jag läste om denna fantastiska multimaskin kändes det som den optimala framtidsmakinen för musik och film. Föga kunde jag drömma om dagens hårdiskbaserade mediaspelare med full HD och 2 terrabyte lagring.
Klicka på bilden för att läsa.

Bra! Sa ljudfadern

Hur lät då dessa digitala grammofoner då?
Ja, man lät en man med bra "lyssningsöra" - Kjell Stensson på Sveriges Radio testa en tidig version av CD-spelaren.
Läs vad han mer säger.
Klicka på bilden.